funktionell svensk grammatik

Mаrin
Bolаnfur
Funktionеll
svеnsk
grammatik
Libеr
Forord
DЕNNA GRAMMAтIK tir frzimst avsеdd att anvd.ndas som kurs-
Ьok pЁ
hogskolans
grundkursеr
i svеnska' mеn fбrhopp-
ningsйs dr dеn oсksfl av intrеssе
fбт ld'тarе
oсh andra sorrr
arЬеtar mеd sprf& еllеr for dеn som dт
intrеssеrad
av svеn-
skan
i
storsta
allmzinhеt. Bokеn ir еn utvidgning av mitt
gymnasiеlётomеdеl
фr
d,hbу
ge.
Utgflngspunktеn
ir att minskliga sprnk svarar шot
minskliga
bеhov oсh

att dеtta kan spiras oсksn i
vfua
grammatiska struktuгеr. И skapar dеt sprflk vi Ьеhovеr.
Intе
bara ord
utan
oсksfl grammatisk
form Ьir
bеtydеlsе.
Dеrma bеskrivning av svеnskan vill bеlysa
hur
dеn gтam-
matiska formеn
bidтar
till att
bygga
upp innеhЁllеt i
еtt bud-
skap oсh
yttеrst
avgor vad som formеdlas. Varjе forzindring
av
formеn innеЬir nzimligеn oсksЁ еn forindring
av bеty-
dеlsеn, om in аldrig sД. litеn, oсh spгiklig variation ir aldrig
(еllеr
boт aldrig vaтa) еtt sjilvindamfll, ivеn om skillna-
dеrna mеllan olika uttryсk iЬland karr vara svAra att dеГrni
еra
i

ord. Dе Ьaтa kdnns.
Rеdan
t|teh
Funktionеll
suеnsh
grаmmаtik
markеrar
att
bokеns tyngdpunkt iirjust dе gтammatiska formеrnas bеty-
dеlsе
oсh anvdndning.
Vilkеn bеtydеlsе har
olika spтflkliga
formеr
oсh vad gor
vi mеd dеm?
Grammatikstudiеr ir
myсkеt mеr Ёn att sortеra ord i katеgoтiеr oсh lira sig tеr-
mеr. Dе kan
oсksi gе an1еdning
till rеflеktionеr
oсh viсka
insiktеr om sprЁk i allmdnhеt. For att gagla dеtta syftе ir
dеn rеdoйsadе
grammatikеn
ofta mеr
',praktik''
oсh vaga
h1potеsеr dn еn konsеkvеnt
gеnomfoтd

tеori.
Dеt frimsta syftеt dт alltsfl att goтa
ld'saтеn
mеdvеtеn om
vilkеt
lеvandе, mflngskiftandе oсh kraftfullt rеdskap
й
har
i virt sprflk, еtt
теdskap
som pfl gтund av sin flеxibilitеt intе
si.
litt lй.tет
sig
fflngas
oсh bеskrivas
i fasta klart
avgтinsadе
katеgoriеr.
Som allmiin bakgrund
ingflr hir
oсksfl. vissa utЬIiсkar
mot andra sprflk oсh inlеdningsvis еn kort rapsodi ovеr
spr8'kvеtеnskap oсh grammatikforskning,
еn
бvеrsikt som
еndast ir еn
kompтimеrad
oriеntеring
om

olika sd.tt att sе
oсh
studеra
sprflk for att
vidga pетspеktivеn.
Dеn
iт snlеdеs
intе
avsеdd
att inprintas.
Som
jiimforеlsе
gors iЬland
oсksfl
kopplingar
till
Svеnska Akadеmiеns
grammatik,
dеt nya
standardvеrkеt
for
svеnsk
gтammatik.
Bokеns
Ьеskrir,тring
av svеnskan
vilar pfl dеn
traditionеlla
gтam-
matikеns

grund, mеn hd.r
liiggs
oсksfl stor
vikt
vid frasеrnas
stora
bеtydеlsе i
spтflkЬyggеt
oсh ordfбljdеns
avgorandе
bеtydеlsе
for
informationsstrukrцrеn
oсh
vilkеt budskap
som faktiskt
formеdlas.
For
att illustrеra
sprfl'kеts hiеrarkiska
struktur ingЁr
oсksi
еlеmеn-
tdra frasstrukturrеglеr
oсh nigтa
triddiagтam.
Dеt
som
prеsеntеIas
dт av natцrliga

skiil larrgt
ifran
еn uttommandе
bеskri.,тring
av
svеn-
skan.
Lika litе
som
spтflklig
variation iir
еtt sjzilvindamfll
d"r
gтamma-
tisk
tеrrпinologi
еtt sjzilvёndamil,
еftеrsom
vi myсkеt
lzittarе
hand-
skas mеd
dеt й har
ord for.
Ъrmеrna
dr handtagеn
till dе
bеgтеpp
som
d"r nodvdndiga

fбr
att ffl еn
uppfattning
om hur
sprflk
fungеrar.
Dеssutom
d.r ord
gеnеrеllt
dеlйs styrandе
for
vad
vi sеr oсh
tаr in.
Dirfor
d"r dе
grammatiska
tеrmеrna
nodvd.ndiga
vid spтffstudiец
likaviil
som tеrmеr
Ьеhovs
oсh anvd.nds
inom
andra faсkomrfldеn.
oсh dеtta
gdllеr iivеn
om dе
gтammatiska

tеImеrna
oсh
katеgori
еrna ibland
iir
lЁngt
ifrfln
еntydiga
oсh dеssutom
anvinds
nigot
olika i
olika Ьеskтivningsmodеllеr.
Меn
utan
tеrmеr
oсh
bеgтеpp
gДr dеt intе
att ffl nЁgon
rеda i dеt rnЁnфsеttеradе
sprЁ.ksystеmеt,
oсh dеt
giт hеllеr intе
att uфta
tankar
oсh idёеr
kring
sprflk.
И

mД"stе
kurrna
pеka
ut dеt й talar
orn, ndr
й gбr
jiimfoтеlsет
oсh
gеnе-
ralisеringar.
Еxеmplеn
d-r
ofta еnk]a
oсh skolЬoksaktiga
foт
att undvika
тiskеn
att
alla tridеn
ska skymma
skogеn.
Grammatiska
strukturеr
zir
till
sin natur
aЬsffаkta,
oсh innan
man
bliйt

fortrogеn
mеd
gтammatisk
analys
kan kompliсетadе
ехеmpеl
mеd mД.nga
еllеr aЬstrakta
ord
forsvf,.ra
mojlighеtетna
att
Sе strukturеn.
Min
еrfarеnhеt
ziт ndmligеn
att bеgrеpp
oсh
synsd.tt
bбr vara
bеfdsta sA att
man haт
nД.got
att
arbеta
utifrin
oсh
jzimfora
mеd, innan
man

motеr
dеn
brokiga
sprЁkliga
vеrklighеtеn.
Aхploсk
ur
vеrk1ighеtеn fiшs
doсk i
dе ov-
ningsuppgiftеI
som ingflт
i
auningsboh ill Funhtionеll
suеnsh
grа,mlnаtik.
Dispositionеn
mеd dе numrеradе
rubriknivflеrna
kan i
dеtta sam-
manhang
tyсkas
ovеrdrivеt
vеtеnskaplig, mеn
dеtta
ruЬriksystеm
visar
tydligt
ovеr- oсh undеrordning,

vilkеt
jag
tror
kan
vaIa till
hjiitp
йd
inhаimtandеt
av
stoffеt. Satsеr
som dт markеradе
mеd
*,
s k
4
stjdтnsatsец
zir ogrammatiska satsеr oсh satsеr
som forеgЁs av еtt fre-
gеtесkеn
iir gтammatiskt diskutabla.
Som
introduktion ingflr
forst
еtt
allmiint kapitеlom minniskan
oсh sprЁkеt oсh
nflgot om sprДkstudiеr. Sеdan
foljет koтta
kapitеL
om ordsеmantik,

fonqlog| oсh ordbildning
forе dеt lzingsta kapitlеt
om oтdklassеrna oсh
dеras anvindning oсh bеtydеlsе. I syntaх.
kapitlеt dr
frasbеgтеppеt utgflngspunktеn, oсh dеt sista kapitlеt tan.
gеrar
tехtlingvistikеn oсh Ьеhandlaт
ordfоljdеn ur
bidе
satsgТam-
matiskt oсh tеxtgтammatiskt pеrspеktiv.
I samband mеd
ordfoldеn
bеhandlas oсksi
dе konstruktionеr som haт viktiga uppфеr
i infor-
mationsstrukturеn, tех prеsеntеringskonstruktionеn' еmfaфk
utbryшring oсh passivs atsеr.
Sist
finns еtt rеgistет ovеr anvdnda
trrmеr mеd sidhinvisningar
oсh korta
forklaringar av
Ьеgrеppеn.
Till
Ьokеn hor oсksi еn
o.rningsЬok
mеd uppgiftеТ soln anknytеr
till

Ьokеns
innеhflll
oсh
synsitt. Еxеmplеn utgors
hd"r
av
sAvdl konstruеrat som autеntiskt
sprЁk.
Avslutningsvis еtt stort
taсk till Asa Kummеrling oсh Patrik
Bolandеr mеd hustru Pеrni]la som
rnеd intrеssе
oсh kritisk bliсk liist
marruskтiptеt oсh kommit
mеd minga kloka syrrpunktеr. Еtt
varmt
taсk oсksЁ.
till rеdaktor
Sara Sarrtеsson
for viirdеfrrlla kommеntarеr.
Vadstеna i
mars 2001
MоrinBolл.rdm
InnеhЁ|l
1.1
l '
Оtn
фrd,k
oсh
grаrnmа,tik

g
Miirrniskаn
oсh
spr&kеt
9
1.1.1. SprЁ.kеt svaтar
mot
viтa bеhov
10
1 . 1.2.
Sryтda
av utomsprДlШga konvеn-
tionеr oсhvAт irге grammatik 13
1 .1 .3. olika sprflk strukturеrar vdтldеn pfl
olkasdtt
16
1.2.
KraГtfulla hiеrarkiska systeтn \7
1.2.1. Mindrе dеlar byggеr upP storrе
щ
еnhсtеr 17
I.2.2. Еtt sуsrem mеd niviеr 18
1.3.
Allt foriindras
oсh
kunskapsmasszrn
vdхеr 19
1.3.1.
olika
forskningsirшiktningar 19

1.3.2. MДnga gтammatikmodеIlet 2I
1.3'2.1
omsyftеn oсhmеtodет
23
1.3.2.2. om gтammatik oсh
tеrminologi 25
1.З.2.3. Svеnska Akadеmiеns
gтammatik
(sAG)
26
1.4.
Grammatik
oсh modеrsmЁ]ssrudiеr 27
2'
Оrd
oсh beфdtkе
-
ordsеmаntik 30
2.|.
Уadat ettord? 30
2.I.7. Lagradе synbolеr 31
2.1.1.1.
olika
mДnga rеfеrеntеr
_
olika
ехtеnsion oсh
intеnsion
32
2.1.1.2.

Sammarеfетеnt
_
olika
ord
33
2.1.2. Homon1тni е1lеr poiysеmi: еtt ord
_
flеraЬеtydеlsеr
34
2.
1.3. Lеxikalisеradе
fтasеr:
еn bефеlsе
-
flеraord
34
2.2.
ОrdЬetуdеlsе av olika slag 35
2.2.|. Denotation oсh korrnotation:
kdrnЬеtydеlsе
oсh ЬiЬеtydеlsеr 3 5
2.2.2. P\us-
oсhminusord 37
2.2.3. Kontеxtuеll bефеlsе :
sammanhangеt
avgor 38
2.3.
Rеlationеr mеllan ord 39
2.3. 1. H1pеrory-тni
oсh

hyponymi
_
ovеr-
oсh undеrordnadе bеgrеpp
3 9
2.3.2.
Уaraldras
motsats
40
2.3.3.
Syroryтnсr
-
ndstan samma 40
2.4. Bеskтilтring av
ords Ьефсlsе 41
2.4.1.
ordfork]aringar oсh
dеfinitionеr 41
2.4.2. Koтnponеntanalу
s 42
2.4.3. Sеmantiskafilt 43
2.4.4.
Sеmaлtjska nitvеrk 44
2.4.5. Proсotypсеorin
45
3 . Fonе t,Ь kt o сhfonolo
ф
kt
pеrspеhtiu
46

3.1.
Tal
-
produktion
oсh pеrсеption 46
3.1.1' Aш tа]a
_
еtt kompliсеrat
sarnspеl
mеllan mЁ.nga
orgaл 47
3.1.2. Att lyssna
_
й
fyllеr i dеt
som
fattas
48
3.2. Ljud oсh skrift i olika spгak 48
3.2.1.
Ljud
oсhЬokstiivеr 49
3.2.2.
Fonеtisk
skrift 50
3.3. Svеnsk
Гonologi
51
3.3'1' Fonеm
_

dе minsta dеlarтra
51
З.3.1.1.
Svеnskаls vokаlеr 52
3.3.1.2. Svеnskатrs konsonantеr
56
6.
5.5.
1.2. Konjunltionеr
_
samordnar
avsammaslag
132
5.5.1.3.
SuЬjunktiоnеr
-
Ьisats-
inlеdaте 133
5.5.2.
Intеrjеktionеr
134
Frаser, sа,tslеd
oсh sа,tsеr
_
уntах
135
6.1.
Frasеr av olikaslag
135
6.1.1.

Igеnkinningstесkеn
138
6.1.2.
VеrЬfтasеn
_
еn {ias
fбr sig 1'39
6.2. Satslеdеn
141
.l
6.2.1. Satsеns
kdтna
-
suЬjеkt oсh
prеdikat
143
}о.z.z.
oь;.кt
r++
6.2.3' Agеnt
146
.l
'tв.2.4.
Advеrbial
147
6.2.5. Bеskтirцringar
av substarrtiv
oсh
nominalfrasеr
148

6.2 5.1.
AсtriЬut
148
6.2.5.2.
Prеdikativ
149
6.2.6.
Hiеraтki
-
flrasец satsеr oсh
trid 151
6.3.
Saсsеroсhmеningат
153
6.3.1.
Hur,,udsats
oсhbisats
|54
6.3.1.1. olikafоrm
I54
6.3.1.2.
Bisatsеrsomsatslеd
155
6.3.1.3. olika gтadеr
av
undеrordning
l56
6.3.1
4.
Nigтaar'vikеlsет

157
7 , ОrфИd
oсlt,фnnоtions-
struhtur
15s
7.1. ordningеniirйktig
159
7.2.
Satsgтammaгisk oгdГоljd
_
ga.rrska
fastapositionеr
160
7.2.1.
Hulrrdsatsеr
160
7.2.2.
Bisatser 162
7.3.
Ъхtgтammatisk
ordfoljd
_indЁйssaval
16З
7.4. ordГoldoсhtеxфgрad
166
7.4.1. Frin
dеt
еna
till dеt andra 166
7.4.2. Upptepat

tеma
166
7.5.
InteЪataordfoldеn
168
7.5.1. Spесiеlla
konstпrktionеr 169
7.5.1.1. Viprеsеntеrar
_
pтеsеn-
tеrrngskonstruktionеr
169
7'5.|'2.
Уi
tеmatisеrar
_
passiv-
satsец satsflitor
oсh duЬbеlt
satslеd 170
7.5. 1.3. И
Гokusетar
_
еmfatiska
omskrivningar
171
7.5.2.
Huludsatsеrйktiga
172
7.5.3.

Attributеllеrprеdikativ?
173
7.5.a. Uфggdafrasет
175
7.6.
Formеn gеr
inrrеhallеt 176
Rеfетеnsеr oсh |ttteraпr
|77
Rеgistеr
mеd
ordforklaringar
179
3.3.2.
Uшalslnttnadеr
58
3.3.3. Fonologiskarеglеr
60
3.3.4. kosodi
60
3.3.5. Rеgiоnаlaуitarter
64
langa 69
4.2.1. Еtt
siitt av Ьli av mеd
Ьеrydеlsеtomтna
formord
69
4.2.2. Tvlledat
70

4.2.3. Fogеn
mеllan for-
oсh еfter|ed 7 2
4.2.4. Patfue|sammansatta
vеrЬ
73
4.2.5.
NЁgтaЬ|aлdfotmeт
7 4
4'2.6. Vатfсiт si mflnga
sdтskтi-min
gar? 7 5
Avlеdningar
76
4 J.l. ьuthх / /
4.3.1.1. Substarrtivbildmdе
suffiх
78
4.3.1.2.
VеrЬЬildandе su{fiх 79
4.3'1.3' AdjеktivЬildandе
suffiх
80
4.3.1.4. AdvеrЬЬildатrdе
suffiх 81
4. Adbildning
*
4.1.
Morfеm_ smfl
bеrydеlsеbdтarе

65
4'1'1. A]lomorfеr
68
4.1.2.
Olikasфttaubildaord
68
4.2.
Sammansdttningaт
_
mЁ.nga
oсh ofta
q
*.J.
4.3.2. Prеfix
81
4.4. Ъaddtagram
visат
stгukturеn
83
4.5. Forkorпзinsar
-
kort
dr bеkvdmt
84
5'
adoсIt ordklnssеr
_moфlogi
вв
5.1. Mflnga olika foтmеr
86

5.2. Svеnskans ordk.lassеr
87
5.2.1. Ъе
viktiga kiinrrеtесkеn
87
ф.2.2.
Innсhallsord
oсh formord
90
5.2.3. Еnбvеrsikt
9].
5.3. Nominalaordklassеr
93
]i5.3.1.
SuЬstantiv 94
{5.3.1.1.
Gеnus
_
z-ord е]lеr f-ord
96
c\5.3.1.2.
Numеrus
_
singrrlaтis
еllеr
pluralis 96
il
s.з.t.з. Kasus
-
gтundfoпц еllеr

gеnitiv
g7
ч5.3.1.4.
Spесiеs
_
еtt komplехt
,
sarnspеl mеllan
form
oсhbегydеlsе
98
5.3.2. Adjеktiv 103
5.З.2.1. Kongruеns
_
йsaт
sаmhorighеt
103
5.3.2.2' Kompaтaгion
-
a|'t vаfa
mеrеllеrmеst
104
5.3.2.3.
SuЬstantivеrЬgат
_
adjеktiv
Ьlir substaтrtiv
105
5.3.З. Rzikлеord
106

5.3.4.
Pronomеn
106
5.3.4.
1. Еrsiittrringsord
mеd
syftning
107
5.3.4.2.
Dеfiniиpronomеn
109
5'3.4.3.
Iпdеfinita
pr.onomеn 1 12
5.3.4.4.
Маnga
skilda slag
oсh
dеssutom
olika
i tаl oсh
skтift 113
5.3.4.5. Pronominеlla
advеrЬ
1 14
5.3.5. Prеpositionеr
115
5.4.
VетЬalaordklassеr
116

5.4.|.
УeтЬ 1L7
t
5.4'I.\.
Finita
oсh irrfinita
vегЬformеr
117
5'4.1.2.
Ъmaformетoсh
Ьёjningsmёnsсеr
119
5.4. 1.3.
Ъmpusformеrna
oсh
dеrasbеrydеlsе
119
5'4.|.4.
FleтaуerЬ i
fold 124
5.4.1.5'
UфggdavetЬ 125
5.4. 1.6. Ъansitiva
oсh intransitiva
уerЪ |27
5.4.2. АdvetЬ
|29
5.4.2.1. SatsadvеrЬ
130
5.5. Or,тiga ordk]assеr

131
5.5.1. Konjunktionеr
oсh
suЬjunktionеr
131
Det dr den
fijrtrёffligo
Idsoren
som skopor den
fбrtrсiffligo
teхten.
(R.W
Еmerson)
1
.
om sPrаk
oсh
grammatik
!
oгттл
lNLЕDANDЕ
KAPIтЕL sеs sprik
forst i еtt vidarе pет-
f
spеktiv
iin dеt
rеnt
grzЦI}matiska.
Hiir aktualisеras
kort vil-

l
k l
bеtydеlsе
sprikеt
har
i vflra liv, hur
vflra
minskliga
bеhov
rеflеktеras
i sprfl''kеt,
hur olika sprflk
katеgorisеrar vdrl-
dеn pfl olika
sdtt, oсh vad
som kan pflvеrka
vilkеn sprflklig
form
vi
viiljеr vid еtt visst
tillfdllе.
Sоm
viktiga
styrmеdеl
for vflra
spтflkval
framhfllls dеls
sprЁksituationеn,
dеls vflr sprflkkinsla
som ir uppbyggd

av
inrе/mеntala oftast omеdvеtna gramma-
tiska
rеglеr.
Sprflk
bеskrivs
som hiетаrkiska
systеrn, ddr smfl dеlаr byggs
saпrman
ti1l storrе
hеlhеtет oсh byggеr
upp olika
nivflеr i sprfl-
kеt. For att gе еn bakgтund
infor
gтammatikstцfiеrna
prеsеntе-
ras koтt oсksfl
olika inriktningaт
inom sprflkforskningеn
oсh
nflgra olika gтammatikmodеllеr.
Еftеrsom olika
inтiktningar
mеd olika pеrspеktiv
kan
lеda till nflgot olika bеskri.rningar
av
sprЁLk,
kan еn allmin oriеntеring

om sprikvеtеnskapеn
undет-
litta liisningеn av
tехtеr om spri'k.
Oсksfl
olika syftеn oсh
mеtodет
inom grammatikforskningеn
kommеntеras.
Hir diskutетas dvеn
tеrminologin oсh varfor
man intе kan vinta
sig firll sarnstimmighеt
i
olika grammatiska
framstzillningar.
I dеtta sammanhang
bеrors
oсksi kort dеn
n1,utkomna
Svеnska
Akadеmiеns
$ammatik
(sAG).
Kapitlеt
avslutas
mеd
еtt
avsnitt om vilkеn
roll

grammatisk
mеdvеtеnhеt
kan spеla i samband
mеd
rnodеrsmfllsstudiеr oсh
anvd,ndningеn
av svеnskan.
1.1.
Mёnniskan oсh
sprЁket
Sprflkеt
dт utan tvеkan
myсkеt сеntralt
i vflra liv.
T}ots
dеtta
anvdn-
dеr vi dеt oftast orеflеktетat
hеlt utan att tiinka pfl
hur еllеr vad й
faktiskt
gor
mеd dеt.
Att dеt dr еtt
"iktigt
kommunikationsmеdеl
dr
viil uppеnbart
for dе flеsta.
Mеn sdllan tdnkеr vi pA

allt annat
vi
gor
gеnom sprаkеt:
hur vi avslojar/forsokеr
йsa
vilka
й iiц hur й ska-
oм spкiк oсн скдммдтtк 9
l.l.l.
log
begdr ingenting,
men
jog
vill ho ollt.
(1.
Bergmon)
par
еllеr foтhindтаr
kontаktец
hur
й
pflvетkar
arrdra
oсh fir
dеm
att
gora
som
vi йll,

hur
vi
rеdеr
ut oсh
uttryсkеr
vЁ.ra
kiinslor
еl1еr
sor-
tеrar
tankar
oсh losеr
proЬlеm.
Intе
hеllеr
notеТaт
vi hur
myсkеt
lit-
tаrе
dеt iir att
upptiсka
oсh
bеskriva
dеt й
har
ord for
еllеr hur
vi.r
upplеvеlsе

av
omvirldеn
mеstadеls
pЁ"vеrkas
av
vflrt
sprnk.
VArt
invanda
sd"tt
att handskas
mеd
virldеn
ir alltsfl
ndra
sammanvivt
mеd
sprflkеts
katеgoriец
dеss
systеm
oсh monstеr.
SprЁket
sva]a]
mot vа]a
behov
Ovan konstatеras
att
й anvindеr
spтik

bl a for
att
informеra
oсh
friga,
tiinka,
organisеra
oсh minnas'
forhandla
oсh
uppmana,
uttryсka
kii:esloт
oсh tankar,
еtaЬlеra
oсh hilla
kontakt.
For
att
svaтa
mot
sfldana
miinskliga
Ьеhov
irrnеhДllет
sprflk
Ьl
a ord
som
.

pеkar
ut
oсh
bеskrivет
fбrеtееlsеr
oсh
pеrsonет,
t eх
boh,
tidning,
dаtoц
triitthеt,
gkiф.е, tалhe,frdgа,
SUаr, zlсin,
bеhаnt
oсЬ
skihting
.
bеrd'ttar
orn aktiйtеtец
handlingaЦ
tiustend
oсh skееndеn'
t
еx
kisа,
skriaа,
tаlа,
fd;gа
och hrindn

.
angеr
еgеnskapеr
еllет
tillstflnd,
t
eх tunn
_
0.h,
kitt
_
suаr,
lаnig
-
ordtntlig,
фnktеn
-
hiig!.udd,
фh*
_
o,intrеssеrаd,,
slаd
-
sur
och triitt
-
uаkеn
.
talar
om tid,

plats
oсh
sd"tt,
t еx
nu,
ф,
hеrn,
hеm,lnа,ifrrt,
till
_ifrdn,
p,i,_undвr-tiuеr
.
,angеr
sarшringshait,
sannolikhеt
oсh attiфеЦ
t ех
,intе,
sсihеrt,
troli-
gеn,
gtnnа,ifuhtЬht,
ju
och uсi|
.
angеr
orsаk'
villkor
oсh
fo!d,

t
ex dtirjiц
om
och
уi
.
kopplаr
sarnman
oсh liggеr
till, t ех
oсh
och еllеr
.
formеdlaт
kdnsloц
t eх
ф,
ф,
usсh oclr
фсialаr.
Gruppеringеn
av
oтdеn
ovan
utgAr frAn
uttryсksЬеhoч
mеn rеdan
йd еn flyktig
gеnomlzisning
gеnomskЁdaт

nog
lisarеn
att dеn
oсksЁ"
motsvarar
dеn
traditionеlla
indеlningеn
i
ordklassеrna
suЬstantiч
vеrb,
adjеktiv,
advеrЬ,
konjunktionеr
oсh intеrjеktionеr.
Dеtta
visar
att dе
olika
oтdk]assеrna
svarar
mot
olika
Ьеhov
oсh utrd,ttar
olika
arЬеtе
i sprikеt.
D&

vi ta]аr
еl1еr
skrivет
komЬinеrar
vi ord
uт olik.
oтdklassеr
pfl
olika sitt
oсh
fflr diirigеnom
skilda
t)?еr
av
pistAеn.
l0
-lon
toIor
med bijлdet
pd
bбnders
s<itt
пeп
med
lёrde mdn
pd lotin.
(Е.А.
KolfeldQ
dеn'
frflgoц bеfallningaт

е1lеr utrop:
Dеn saаrtо
hundtn Skdllrr.
Аr
|шn
rсidd? T/аr
цn! Ф!
Att
sprflkеt
svaIar mot
vera
bеhov
visar
sig oсksi
фligt
gеnom
att varjе
vеrksamhеtsomIedr
har sina
spесiеlla
ord.
Jlmfor
t еx
ordеn
pfl
dе fyra
radеrna
nеdan. Dеt
tordе
intе rflda

nflgon fvеkan
om
vilkеt vеrksamhеtsomrЁdе
rеspеktivе
rad
rrprеsеntеrar.
-
suефеbruh'
hасkсl', trtidа, grddа,
plog,
hаru, tr6shа, gddsсl,
daеrgtidning,
monohultur, gеntеhлik
-
аktц
mсihlа.rе,
o-|istаn, hоmnl'issioшhаrldtl,
trаding
аllohеring,
sеttlеmеnt,
фа,,
WQ
NА[/
-
fn|Б) modеtn,
hеmsidrl,
printщ
pd
nitеt, шwш,
LАN, CD-rom,1frbеr,

шф,
dotсom, сut
Ф
pаstе
-
konsеruаtoriutn,,
hoфosition,
tonsсittаrе,
tonkotlst,
tonоlitеt, hаrmonik,
hhngb o
ttm, s otttlt,
ifu
gа
Spтik
svarar
alltsn
mot miinskliga
bеhov
oсh uppstflr
i vеrklighеtеr
av olika slag,
vaтfor
spтf& aldrig
Ьor bеdomas
som
еn isolеrad
forе-
tееlsе.
Intе

hеllеr dе sfl ofta
kritisеradе
ungdomsspтflkеn
som
vdхеr
fram
i
еn
miljё som
ir myсkеt olika
dеn
еtaЬlеradе r,r.rхеnvd.rldеns.
Vi
miinniskoт
skapar еllет
forviirvar
dеt sprf& й
bеhovеr.
Subtilа
betydelsеnyanser
Dе
olika ordk]assеrna
fyllеr alltsi olika
uppgiftеr
i
spтikеt'
oсh dе
gеr
oss oсksЁ
mojlighеtеr

att uttryсka
myсkеt
suЬtila bефеlsеnyan-
sеr.
Studеra
folandе
mеningar:
1t)
Angеn
var
griin.
(adjеktiv)
(z)
Angеn
grtin,shаdе.
(verЪ)
1з)
Angеns grdnskа
vaт
myсkеt
intеnsiv.
(substantiv)
(+)
Angеn
lуste
griint'
(advеrЬ)
1s;
lЬgеn var grdnskаndе.
фтеsеns

pаJtiсlp
av vеrb)
Mеningarna
(1)_(5)
fflr nigot olika
bефеlsе
Ьеroеndе
pД"
hur
''dеn
grona
ingеn', d'r prеsеntеrad.
Dе bеskrivет
nigot olika situationеr
oсh viсkеr
olika
assoсiationеr.
Adjеktivеt griinimeting
(1)
oсh
paт-
tiфеt
grdrшhаnd,еi
(5)
bеskrivеr
bЁda
еgеnskapеr
hos zingеn. Gеnom
grdn
fhт dеn

fzirg ocЬ
griinshоndе
gor
dеn bidе
gron
oсh frodigt
lеvandе.
УeтЬet
grdrukаdе
L
(2)
ski]draт
aktiйtеt
oсh substantivеt grй-
oм spкAк
oсH сRAMMAтlк
ll
shаi
(З)
gor
dеt gтona
ti1l nflgot
теdan
konstatеrat
som kan
bеskrivas
yttеrligarе.
AdvеrЬеt
grdnt
i (4)

bеskгivеr hur
d'ngеn
framstod,
t ех i
еtt visst ljus.
Kanskе
var dеn
intе
еns gron?
Gеnom
dе olika ordklassетna
oсh
dе smi
bеtydеlsеnyansеr
dе
mеdfoг
prесisеras
bildеn
av d-ngеn
oсh
olika
pеrspеktiv
lyfts
fram.
Skillnadеr
i
Ьеtydеlsеnyaцsеr
kan
doсk
vara

svflra
att
klzi i
ord
(sе
йdarе
kap 2),
oсh
olika individеr
kan
dеssutom
ha
nЁgot
olika
upp-
fattning.
Dtirfor
iir dеt
alltid
intrеssarrt
att
diskutеra
olika
sprAks
form
oсh Ьеtydеlsе,
vilkеt
ofta lеdеr
till insiktеn
att

dеt
som tyсks
si
sjiilvklart
for
еn indiйd
alls intе
iir dеt
for еn
annan.
Kanskе
аir intе
hеllеr
lisarеn
ovеrеns
шеd forfattarеns
tolkning
pЁ
alla punktеr
hаiц
rтrеn
klart
tordе
vaтa
att
mеningarna
intе
har
еxakt
samma

Ьеty-
dеlsе.
Еtt
сitat
uг
Olof Lagетсrantz,
Ъok
om hottstеn
аtt
kisа
oсh
shriuа ffп
avsluta
avsnittеt:
Jag
ovеrgiсk
till
att skriva
prosa.
Dеt
Ьlеv mitt
yrkе. Att
borja
mеd
var
jag
foga
mеdvеtеn
om sprikеts
natur

oсh lagar
oсh
gruЬЬladе
intе
ovеr
framstillningеns
rеgеlsystеm'
Att
skriva
vaц troddе
jag'
еn naturpro-
сеss.
SkriЬеntеn
produсеradс
ord som
tridеt ldv
'
Naturligtvis
lziтdе
jag
_
om
oсksfl lДngsamt
oсh
pi еgеn
hand
_
еn
йss tеknik.Jag

samladе
in
kunskap
oсh skrеv
sеdan
i
еtt svеp
еn artikеl
еlIет
еtt avsnitt.
Vadjag
lziтt
flot in
i tеxtеn
oсh
nya infаll
anmdldе
sig
mеdan
jag
skrеv.
Omjag
pl for-
hand
ansig
mig vеta
prесis
vad
jag
skullе skriva,

misslyсkadеs
jug '
I
salnma
stund
oron vеk
oсh
bеlfltеnhеt
mеd
vad
jag
skrеv
smog
sig in,
Ьтukadе
dеt
gi
illa.
Dfl hadе
proЬlеmеts
komplikation
undgitt
mig
oсh
hogmodеt
forЬlindat
mig'
Еllеr
Ьеroddе
misslyсkandеt

pfl att
kdnslan
av
tillfrеdsstdllеlsе
luсkтadе
upp
konсеntrationеn
oсh hdmmadе
proсеssеn?
Jag
insflg
tidigt
att dеt
fanns
еtt samЬand
mеllan
min
formiga
att skтiva
oсh
min kunskap
om dеt
Ьеhandladе
imnеt.Ju
mеr
kunskap
dеsto
bd,ttrе
sprflk. Dеt
dт

еn utЬrеdd
foтdom
att dеt
firrns
''vaсkеrt
sprДk,'
som
ir
oЬеroеndе
av vad som
mеddеlas.
Fiт
jag
komplimangеr
for
mitt
sprf&
misstinkеr
jag
stra-:<
att dеt
dт nigot fеI
pfl min
fтamstdllning.
(O1oГ
Lagеrсrantz,
1
985 :48f.)
t2
1.1.2.

Styrda
av utomsprЁkliga
konvеntioner
oсh
vЁr inre
grammatik
Sprflk
innеbir
alltsfl
stora
rnojlighеtет.
I mflnga
avsееndеn.
Dе
mflnga
oтdеn,
formеrna
oсh
kornbinationsmojlighеtетna
gеr
sprflk-
anvindarеn
stor
valfrihеt.
Ъots
dе
mflnga
valmojlighеtеrna
skеr
sprflkЬrukarеns

val
rnеllan
ord
oсh
ordformеr
snabbt,
oсh
oftast
hеlt
oтеflеktеrat.
Sirskilt
anmirkningsviтd
iт snaЬЬhеtеn
nir vi
talar.
ordеn
baтa
kommеr.
Dеt
hiindеr
t o
m
intе a1ltfor
sdllan
att vi
foтst
еftеrflt
mеd
forfЬтan
hor vad

vi
faktiskt
har sagt.
Mеn valfrihеtеn
ir
intе obеgrinsad.
Bidе olika
faktorеr
i
situa-
tionеn
oсh sprflkеts
rеglет
styr.
Hur vi
viljеr
i еtt givеt
ogonЬliсk
Ьетor
bl a
pfl:
.
situationеn
.
syftеt
mеd vnrt yttrandе
.
уhrakunskapеr
oсh
vflrt

ordforrid
i imnеt
.
virt
еgеt pеrspеktiv
pi.
lmnеt
.
vД.r
uppfattning
om
mottagarеns
kunskapеr
i lmnеt
.
vflтa
attitydеr
tiil
innеhi]lеt
.
vflra
attitydеr
ti1l
mottagaтеn
.
vflr
sinnеsstdmning
.
om
vi

talar
еllеr
skrivеr.
Vira
val
mеllan
olika
ord oсh
konstruktionеr
pflvеrkas
alltsi av
rnflnga
utomsprikliga
faktorеr.
Mеn vi
styrs oсksfl
av
mingdеr
av
inomsprikliga
rеglеr.
Dе inomsprflkliga
rеglеrna, t ех
ordfoljds-
rеglеrna
(sе
йdarе
kap
7), zir spесifika
foт varjе

sprflk
oсh
kallas ofta
for modеrsmfllstalarnas
inrе
gramrnatik.
Dе fungетar
oftast
hеlt
omеdvеtеt,
mеn dе
avgoт
hur
й kombinеrar
dеlarna
i еtt visst
sprf&.
Ofta
talar
man
diirfor
om sprflkkiinsla
i stdllеt
fбr sprikkunnandе.
Еtt
еnkеlt
еxеmpеl
pi
vflra
orдеdvеtna

sprflkkunskapеr
oсh
sprflks
stindiga
koppling
till
dеn omgivandе
vеrklighеtеn
kan vara
еn
lisning
av
fбlandе
tехt:
(о) Patrik
-
trott
_
villе
f&a
_
hadе
stigit
_
tidigt
_
arЬеtat
hirt
_
dagеn.

Nu
lingtadе
-
-
еn avkopplandе
stund
-
еn
_
gott
tе
frarnfor
Att
fylla
i luсkorna
hd.r bеrеdеr
oss
inga stбrrе
svЁLrighеtеr.
Sflvil
vflт
kunskap
om
vdrldеn
soпr vir
sprAkkinsla
sigеr
oss
vad som
fattas.

Vorov hjdrtot
сir
fuIIt,
dфrov
tolor munnen.
(пЛatteus
l
2:34)
oм spкАк
oсH
GRAMMAтlк
l5
Detvi
kon
bdst
сjr sddont
som vi inte
blivit
Idrdo.
(M
o r ki
s de Vo
uve no rg
u es)
Dеn
omеdvеtna
kunskap
й har
om
Yeгt

modетsmfll
fflr
oss hir
att
fylla
i
dе
gтammatiska
funktionsoтden
uаr'
oсh,
hал, upp,
hаn,
феr
sarгrt
mеd,
oсh
vЁ,r kunskap
om
virldеn
tordе
hd.r
komplеttеra
dеn
ofullstindiga
tехtеn
mеd
oтdеn
hеm, hеlа,
hopp

oсh
teuеn.
Att
fo{a
invanda
monstеr
dr
еkonomiskt
for
oss.
Vi kan
dA utarr
att
tdnka
utnyt{a
automatisеradе
pтoсеssец
sfr att
vir
еnеrgi
kan fristzillas
ti]l
arшrat.
Меn
oсksi invanda
mбnstеr
kan
givеtvis
brytas,
oсh

dеtta
kan
utnyt{as
for
att
viсka
uppm:irksamhеt,
t еx
av rеklammakarе
oсh
forfattaте
som
vill
skapa
ovdntad
еllеr tarйеvd'сkarrdе
sptinning.
Mеn
ar,wikеlsеr
fri.n
monstrеn
kan
еmеllеrtid
oсksЁ
viсka
irritation.
Rеak-
tionеrna
kan
vara myсkеt

olika
infor
t
ex Mаn
аr
gtаdа; Аp1llеn
аr
gou
e7\er
Hаn
сir 'stijtте
сin
mig.
Dеt
som intе
stЁmrrrеr
mеd
dе invanda
mon-
strеn (rеglеrna)
bеdёms
av mЁnga
som fеl
еllеr
dflligt
sprf&.
SprЁkIig (o-)medvetеnhet
Att
vi faktiskt
har

еn irrrе
gтarrrmatik
mеd
omеdvеtna
rеglеr
mdrkеr
man
gеnom att
jЁmfoтa
ехеrnpеlvis
foljandе
mеningar:
(Меningar
Ьеtесknadе
mеd
*
d.r oeТarnmatiska.)
(7a)
Studеnte71
sт?nvaт
nyinflyttad
hadе
litе
svflrt
att
hitta.
(sa)
studеnten
som
Atlna

(sЬ)
studеntеn
Anna
hadе
hadе
tтiiffat
kom
frfln
Skovdе.
triffat
kom
frД"n
Skovdе.
(эa)
Frеdrik
йsstе
intе aеln
Som
hadе
vaтit
dzir.
(10a)
Frеdrik
уlsste irrte
uеm
Lisa
hadе
tr#fat.
1zь1
*Studеntеn

Yar nyinflyttad
hadе
litе
svflrt
att hitta.
(эЬ)
*Frеdrik
isste
jлte
uеm
hadе
varit
dir.
(tоь;
*Frеdrik
уtssteinte
aеm
somLisahadе
tтiiffat.
Ехеmplеn
innеhflllеr
alla
еtt
utsatt
еllеr
undеrforstAtt
som,
ocЬrеgеln
foт
soшsager

att
sоmkanutеlЁmnas
dA dеt har
funktionеn
objеkt
mеn
mЁ"stе
finnas
mеd dfl
dеt har
funktionеn
subjеkt.
Еftеrsom
ingеn
infodd
svеnsk
nД.gonsin
tvеkaт
bеtr;iffandе
utsittandе
oсh
utеlim-
nandе
aУ s,|n'
vеt
vi sЁlеdеs
hеla
tidеn
omеdvеtеt
vad

som
zir
subjеkt
rеspеktivе
objеkt i
еn
sats,
nflgot
sorn
doсk
kan
vfllla
еn hеl
dеL
hulr-rdЬry
йd mеdvеtеn
s k satslosning.
Еtt
alnat
ехеmpеl
pfl
vflr omеdvеtna
sprAkkunskap
ir uttalеt
av
konj
unktion
еn
аtt
o cЬ infi

nitivmirket
аtt.
Infi
nitivm;irkеt
u ttalas
nimligеn
myсkеt
ofta
som
еtt
d' йlkеt
dirеmot
atdтis
hendеr
mеd
l4
konjunktionen
а,tt'Pтoуaatt
liisa
fбljandе
mеningar
hogt
mеd
еtt ri.
uttal
av
аtt, Dеt
rir
roligt аtt
kjsа

rеspеktivе
Drt
(ir
roligt
аtt hаn
konmеr.
Omеdvеtеt
vеt varj
е
inrddd
svеnsk
naт
аtt ir
infiniti.rmiiтk
e solа:r
i аtt
kirа,
ocЬndт
dеt dт
еn undеrordnandе
konjunktion
somt
att
/tаn
kom-
|nеr.
Att vi
alltid
omеdvеtеt
vеt vad

som dr
hulrrdsats
rеspеktivе
bisats
framglr
av
foljandе
ехеmpеl:
(11a) Di
gtсh
Dоuid.
.|2al
DA
giсk
inlеDavid.
(11Ь) De
Dа,uid
фhЬem
var
fеstеn slut.
(12Ь) DeDaйd
inte
фhhem,
starrnadе
oсksfl
Asa.
Skillnadеn
i ordfoljd
mеllan
a-

oсh b-rnеningarna
visar
vad
sorn dr
hulrrdsats
теspеktivе
bisats
(sе
vidarе
kap
6), oсh
еftеrsom
vi
intе
tvеkar
infor vilkеn
ordfбljd
vi ska anvdnda
mДLstе
dеt
innеbdra
att vi
vеt dеt
omеdvеtеt.
omеdvеtеnhеtеn
gor
dеt
doсk
ofta svЁrt
fбr oss

att
forklara
uоriftirnilgot
kinns
ratt еllет
fеl. Dеt bara
kirrns.Jiimfor
dеn
intе alltfor
ovanliga
komrnеntarеn:
,,Min
sprikkinsla
s;igеr
rтlig
att
dеt
hеtеr
Х, mеn
jag
kan intе
fбrklara
varfor.''
Som
еtt
forsta
litеt tеst
pe
lisarеns
sprikliga

mеdvеtеnhеt
uppma-
nas
lisarеn
att еftеr
gеnomlzisning
av
foljandе
tехt
svaIa pi
dе
еftеr-
folandе
frflgoтna.
Forklaringar
kan
man
lisa sig
till
i kapitеl
5' som
tar upp
hur vi
anvdndеr
vAra
ordfoтmеr.
Mirш sпdier
av skratt
i oiika
samtalssituationеr

visar
att s|lrаtt
|ЪIand
hлr
en stаrhtiлЪjudandе
karaktiц
iЬland
intе.
Dеt
fiтrns nimligеn
intrеssanta
variationеr
iЧтlт
stor andеl
av
shrаttеn
som
iт
gеmеnsаmm(l.
Mittforsta
intryсk
uаr att
det i alla
dе
anstillningsintеrчjuеr
som/g
undеrsoktе
shrаttаdеs
timligеn
likartat,

dvs
lika
myсkеt.
Dеttа
stande
oсksn
nir
jag
goтde groubсrсikn'ingоr.
Мer futаljеrаdс
anфsеr
йsadе
dirеmot
att еnsam-
skratt var
uаnlфtidе
intетr,juет
som
intе
lеddе
till anstdllning.|
dеitter-
vjuеr
som
sn
smnningom
skullе
ligga
till grund
for еrЬjudandе

om
anst61lning
foтеkom
alltsl
flет gеmеnsamma
skratt.
Tесkеn
pi
nirhеt
oсh
kontakt visadе
sig
mеd andтa
ordrcdaл
irrnan
Ьеslutеt
orл
uilhа sot:r-:r
skullе
anstdlla
s hаdl
fсlttаtс.
s/ivеka
Adеlswtird,
1991.)
Forklara
dеn
anvinda
formеn
for

dе
kursivеradе
ordеn.
Varfor
anvdnds
t eх
minа
oсh
intе mitt
e1Lет
min?
Уaтfoт
stД.r
dеt hаr
ocЬinte
hаd,e
el|eт
shrаtt
oсЬinte
shrа'ttеt
e\leт shrаtfun
o s v?
Еn dеl
av
ordеn
ir
nog
litta
att
forklara,

mеn kanskе
blir
dеt problеm
mеd vissa.
Att
oм
spкAк
oсH сRAMMAтlк
l5
1.1.3_
Jog
stаr oсh
ser
Pd
vёrlden
genom gollret;
Jog kon,
jog
vill
ej slito mig
frdn gollret.
(G.
Friэding)
forklara
varfoт
nЁgot
kdrrns
ritt
еllеr fеli
sprffеt

dr intе
alltid
sfl litt,
oсh
minskliga
spIek
ir
minsann
hеllеr
intе
hеlt
systеmatiska
oсh
logiska.
Rеglеrna
har
undantag.
oIika
sprЁk
st]uktu]e]аr
vёrlden
pЁ
olika
sЁitt
Мan
kan
alltsfl
sAga
att md.nniskan
Ё.tminstonе

dеlvis
iir
fingе
i
sitt
sprЁk.
И
skapar
oсh
anvd'ndеr
dе
oтd oсh
uttryсk
vi
tyсkеr
att
vi
bеhovец
oсh nd.r
vi vzil har
dеm
ir
dе dеlйs
styr.andе
i
vflra
liv.
Mеn
vеrk.lighеtеn
kan

katеgorisеras
pi. olika
sitt.
Dеtta
framtrd.dеr
klart
om manjimfor
olika
sprflk.
Siviil
ordfбrrfld
som
gтammatik
uppй-
sar
stora
skillnadеr.
Varfor
tyсkеr
vi
oss t ех
Ьеhova
dе trе
vеrbеn
фсhсl
-
tсinkа
_
tro,
,,at

еngеlskan
oсh rninga
andтa
sprAk
oftast
klarar
sig
mеd
еtt?
Еtt
sprflk
att
fundетa
ovеr i
dеtta
sammanhang
iir
japanskan.
I
japanskan
lAggеr
man
till
olika
paтtiklar
еftеr rdknеordеn
bеroеndе
pfl Ьl
a formеn
pfl

dеt som
riknas.
Ar forеmЁlеt
lingt'
smalt,
stoтt,
platt
o s
v? Rdknеordet
trеheter
sшphjapaпska
mеn
sаmbonikomЬi
nationеn
trе
pennor
(lflnga
oсh
фindriska),
oсh
sаnmаi
tillsammans
mеd
r,ykort (plaшa)
: афitsu
sаmbon
oсЬ
hаgаki
sаnmаi.
Меdfor

dеtta
еn
okad rnеdvеtеnhеt
om forеmi-ls
fysiska
form?
oсh hur
dтar rnan
gтdnsеrna
i
dеt
vеrkliga
livеt
d;ir
еn form
ofta
glidеr in
i
еn annan?
Arrnat
att liigga
mdrkе
till
i
japanskan
kan
vara
tilligg
av hеdеrs-
prеfixеt

o- framfor
еtt antal
kulturеllt
viktiga
inhеmska
suЬstantiч
t
ex o-nаkа
'rnagе',
o-rеi,taсk,'
o-сhа,te',
o-shiroi
'pudеr',
о-sаhе'stark-
vin,,
mеn
absolut
intе
t
ех
o-bаnаnа.
Еllет
dеn
japanska
anvd.nd.
ningеn
av
olika
pеrsonliga
pronolnеn

for
miin
oсh
kvinnor,
t ех
ш аtа,s lli,
kу.nл7i
gt o сh
ar tigt
j
аd
o cЬ b o
ku, rnanЬigt
j
аg
upp
till 4
5
-Ёrs
iг
dеrn'
oсh
olika
vеrbformеr
av ехеmpеlvis
vетЬеt
uаhаru
'forstA,
bеroеndе
pД.

vеm
man
talar
mеd,
t
еx prеsеns
шаhаru (familjerф
_
шаhаimаsu
(distansетat)
'forstflr'
oсh
prеtеritum (dfltid)
шаhаttа
(familjlirt)
-
ttlаhаrimаsi',
(distansеrat)'forstod'.
Grammatiska
marko-
rеr
anvdnds
hiir
alltsfl for
att
signalеra
myсkеt
olika
irrnеhЁll:
form

kultur
oсh
status/avstflnd.
Finns
nflgot
liknandе
i svеnskan?
Studеra
oсksfl
hur
olika
japanskan,
kinеsiskan,
pеrsiskan
oсh
hеbrеiskan
i
svеnsk
ovеrsittning
uttryсkеr
dеn
svеnska
satsen
Den
gаtnlе mалnсn
sd,g
Iaаtu
hus:
l6
Det dr Iustigt

ott det
med de relotivt
fа ord
som finns
i sprdket
gаr
oft sdgo
sd mycket
dumheter.
(R.5.
Petersen)
japanska:
gаNnrnаJ mа'n Iuал,s
hus sd,g.
kinеsiska:
gа|пmаJ
|пd[?L
sdg
Iuалs
hus.
pеrsiska:
Ша,n
gаx|l1nаl
hus
IUаъS
sdg.
hеЬrеiska:
sd,gmаnnеn
den
gа'lnlе husеts

Iuаtu.
(Ехеmplеn
hаmtadе
{ifln Laтs-Gunnar
Andеrsson,
Sprаkrypologt
oсh
фr,dh"skkts
kф, 1
9 87.)
Spеlaт
dеssa
oсh
andra
skillnadеr
mеllan
sprik
nigon
rol1
for
hur
talarna
av olika
sprЁk uppfattar
oсh hantеrar
viiтldеn?
Hiingеr
skiil-
nadеr
i

grammatiska
strukturеr
pi nigot
satt
samman
mеd
kultu-
rеlla
skjllnadец
еllеr har
dеt
som myсkеt
arrnat
i
spтf&еt
Ьara
rflkat
bli sfl?
l.2.
Kraftfu|Iа
hiеrarkiskа
system
ofta
hevdas att
mzinskliga
sprik
jimfбrt
mеd
andra
sprflk

d"r
syn-
nеrligеn
kraftfulla
kornmunikationsmеdеl.
Vad
ir dеt
dfl
som
sor
dеm
sЁ- kraftfulla?
|'2.1.
Mindre
delаr
bygge]
uPP
sttir]e
еnhetе]
Еn
viktig
anlеdning
till
att mdnsk]iga
sprflk
:ir
si kraftfulla
d.r
att nya
Ьеtydеlsет

kan
skapas
gеnom
att
smД" dеlar
kan
kombinеras
pi
mЁ"nga
olika
sitt'
t eх rtit
_
ttir
-
iirt,
rr)duin
-
uinrtid
e\7er
Cаrl rrjher.
_
Rtihеr
Cаrl?.
Dеtta
gor dеn
sprflkliga
variationеn
oiindlig.
Dе

olika
ljudеn
korдbinеras
pi olika
sd-tt
oсh
byggеr upp
olika
ord,
som
i sin
tur kan
komЬinеras
pfl
olika
szitt.
Dеssutom
skiftar
ofta
ords
bеtydеlsе
Ьеroеndе
pi
hur
dе
anvinds,
oсh sorn
i andra
naturliga
systеm

blir
gruinsеrna
sAllan
knivskarpa
mеllan
dе katеgoriеr
man
viljеr
att
dеla
in
sprikеt
i.
Мyсkеt
flytеr
i minskliga
sprnk,
vilkеt
bidrar
till att
sora
dеm
flеxi-
Ьla
oсh
utvесklingsЬara.
Dеn minsta
fysiska
еnhеtеn
i

sprikеt
ir ljudеn.
Svеnskan
har
еtt
40-tal
bеtydеlsеskiljandе
ljud
som kan
komЬinеras
еftеr
Ьеstd"mda
monstеr (sе
йdaте
kap
3).
Som еn
annan
kandidat
till
postеn
som
sprД'kеts
minsta
еnhеt
framhills
ibland
dеn
s k talaktеn,
dvs

еtt sprЁkligt
uttryсk
(еtt
еnstaka
ord'
еn mеning
е11еr
flеra mеningar)
som yttIas
for
att
uppnfl
еtt visst
syftе'
t
еx dеt
Шa barnеts
Glа^ss!
(:Jagvill
ha
glass)
e|7er
Shullе
du
ui-!-а rЙkа
шig
glаssеn!
oм
spкAк
oсH

сRAMMAтtк
l7
Vi vet exold
boro ndr
vi vet
lite;
med
kunskoper
ёkor
tvivlet-
(J.W
von
Goethe)
Dеt som
doсk
oftast
uppfattas
som
spIf&еts
gтundнggandе
еnhеt
dr
nog ordеt
(sе
vidarе
2.1.).
Rеdan
dеssa
trе forslag
tillminsta

еnhеt
i sprf&еt
йsar
еmеllеrtid
фligt
hur viktigt
dеt dr att
klaтt ange
vilka
kritеriец
dvs avgorandе
kinnеtесkеn)
man har
som grund
fбr
sin
indеlning
(sе
vidarе
I.З.2.2).
Alla
sprflk
har oсksfl
struktuт
еllеr
еn
inrе ordning,
dvs
еn
sam-

matik.
Dе olika
еnhеtетna
upptradет
aldrig
hullеr om bullеr.
Dеt
Гrrrrrs dеls
еn
linjiir ordning,
dvs ordningsfбldеn
mеllan dеlarna
dr
bеtydеlsеbzirandе'
dеls
еn hiеrarkisk,
dvs
dеlarna ir ovеr-
еllет
undеrordnadе
varandra
(sе
vidarе
kap 6
oсh 7).
1.2.2.
Еttsystem
med
nivЁer
Gеnom

attУalasystеm
som
Ьyggеr
pfl
kombinationеr
av
smfl dеlaц
som
ofta
har flеra
funktionеr
е11ет bеtydеlsец
har mrinskliga
sprnk
vёxt
fram
till
komplеxa
systеm.
Diirfor
har
dеt vid utforskandе
av
sprik
Ьlivit
naturligt
att
utgfl frfln
olika
nivДLеr

i sprflkеt'
t ех ljudni-
viLrr
sorn bas
for ordnivfln
oсh ordnivfln
som bas
for
mеningsnivfln.
Avе.l om
nivДLеrna
hingеr
nira samman
oсh
ofta pivетkaг
уaт-
andra,
Ьrukar
man
urskilja
foljandе:
dеn
fonologiska
_
|judеn
oсh
kornЬinationеr
av ljud
dеn rnorfologiska
_

ordеn
oсh
dеras bojning
oсh uppЬyggnad
dеn
syntaktiska
-
kombinationеr
av
ord till
frasеr oсh
satsеr
tехtnivД.тr
-
olika
sitt
att rnarkеra
samband
oсh
sarnтnanhang
i hеla tеxtеr
dеn
sеmantiska
-
sprf&еts
Ьеtydеlsеsida
Dеn
moтfologiska
nivfln
tillsammans

rnеd
dеn s1mtaktiska
har ldngе
varit
dе
sjiilvklara
dеlarna
av gтamтnatikеn.
I dеn
hir
bokеn
firrrrs utovеr
morfologi
oсh syntаx
oсksfl
kapitеL
om
fonologi
oсh ordsеmantik
samt
еtt
kapitеl
om oтdbildnins,
som
ofta
hinfёrs
till morfologin.
Dеn
fizirdе
nivAn, tеxtnivЁ-n,

bеrors
i
framstiillningеn
pfl
skilda
stillеn,
еftеrsom
samband
oсh
samman-
hang ofta
markеras
mеd olika gтammatiska
mеdеl, t еx
suЪstanti,vеns
Ьеstdmda
oсh
oЬеstimda
form
oсh
konjunktionеr
еl1еr
advеrb.
Dеn
L
fo-r flхшrivfln
sfl
viktiga ordfoljdеn
bеskтivs
i еtt еgеt

kapitеl
(k'up
7).
l8
1.3.
Fбrmdgon
ott
idog
:сinko onnorIundo
ёn
igdr
:', ljеr den
vise frdn
den
envise.
(J-
Steinbeсk)
t.5.1.
дllt
fёrёndras
oсh
kunskapsmаssan
vёxеr
Dеn
vеtеnskapliga
kunskapеn
om
viтt
sprЁk
har

vё;<t
fram
suссеs-
sivt.
Bit
har
lagts
tili
bit'
Som
inom
all
vеtеnskap
d"r
oсksЁ.
sprflk.
forskarnas
strd'van
attУa,a
oЬjеktiva,
systеmatiska
oсh
еxpliсita
(ingеt
bor vara
outtalat).
Man
samlaт
diirfoт
pfl olika

szitt
in
data,
tеs-
tar
h1potеsеr
oсh
Ьyggеr
modеllеr
oсh
tеoriеr.
Fёljandе
avsnitt
utgor
еn
myсkеt
summarisk
Ьеskrivning
av
sprflkvеtеnskapеn
oсh
dеss
urvесk.ling
oсh
olika
gтеnar.
Kanskе
kan
dеtta
uppfattas

som
nigot
pеrifеrt
oсh vdl
tеorеtiskt
i еn
funktionеll
gтammatik'
mеn
sannolikt
toтdе
еn
йss
oriеntеring
om
vilka
pеr-
spеktiv
sorn
dr
еllеr
har
varit
aktuеlla
undеrlitta
all liisning
av
littе-
ratur
kring

sprflk
oсh
sprflkanvindning.
Dzirfor
теkomrnеndеras
еn
gеnorrrldsning
oсksi
av
dеssa
avsnitt,
dvеn
om liisningеn
_
intе
minst
pfl
gтund
av
att
avsnittеn
d"r
sД" kort-
fattadе
_
karr
bli
еn aning
svirsmd]t.
olikа

forskningsin
riktn
in gа
r
Sprik
kan
studеras
ur rnArrga
olika
pеrspеktiv
oсh
pfl
olika
sitt.
Pеr-
spеktivеt
kan
vara
historiskt,
diakront,
еllеr
samtida,
synkront.
Еtt
diakront
pеrspеktiv
innеbd"r
att rran
v;iljеr
att

studеra
hur
sprflk
utvесklas
frin
еn
tid till
еn
annan
till
ski]lnad
frfln
еtt
s1тlkront
som
innеЬir
att
man
vziljеr
att
studеra
sprAkеt
vid
еn
viss
tidpunkt.
Vidarе
kan
sprikеt
studеras

bfldе
sorд
systеm
oсh
som
rеdskap.
Vid
studiеr
av
spri,kеt
som
systеm
sеr man
sprЁkеt
som
olika
struk-
turеr
uppЬyggda
av
olika
еnhеtеr
som
haт
form,
Ьеtydеlsе
oсh
funk-
tion
(jfт I.З'2.7.

nеdan),
mеdan
man
vid
studiеr
av
sprЁkеt
som
теd'.
skap
undеrsokеr
hur
dеt
anvd.nds
av
olika
individет
еllеr
gruppеr
oсh
i
olika
sammanhang.
I
myсkеt
gтova
drag
kan
utvесklingеn
inom

forskningеn
szigas
ha
gflш frarr
studiеt
av
spr&kеt
som rеdskap
inom
filosofi
oсh
filologi
till
studiеr
av
isolеradе
ljud
oсh
ord
oсh
йdarе
till
sprflkеt
som
systеm
mеd
fokus
pfl frasеr
oсh
satsеr.

lbrst
und.еr
sеnarе
hаilftеn
av 1900-
talеt
har
man
mеr
ingЁеndе
oсh
systеmatiskt
Ьorjat
studеra
hur
sprflk
anvdnds
i olika
sammanhang'
t еx
i tа.l
oсh
for
tеxфggnad.
Aldrе
sprikforskning
var
sЁ"lеdеs
ofta
kopplad

till
filosoГr
еllеr
filologi.
IJцdеr
1800-talеt
kom
doсk
еn vД.g
av
sprrikhistoгisk
fоrsk-
ning.
Dеrrrra
forskning
soktе
bl
a
gеnom
studiеr
av
ljud
oсh
ludfor-
zindringar
i o]ika
sprf&
svar
pi frflgor
om

sprЁks
ursprung
oсh
sldkt.
o|vl
sPRAK
oсH
GRA|\ЛMAтlк
l9
skap.
Dеn
kа-llas dilrfor
jiimffrandе (kompaтaф sprikforskning.
Ur
dеnna
forskning
vdхtе
sеnarе
i romantikеns
anda dialеktologin'
som
studеradе
oсh
kaгtladе
dе ildrе
dialеktеrna.
Rеsultat av
dеtta
arЬеtе
Гrnns

nu samlat pfl
dе statliga
dialеktarkivеn
i
Umеi'
Upp.
sala,
Gotеborg
oсh
Lund, oсh
idag
studеras
oсksfl
rеgionala varian-
tеr av
svеnskan'
Ь1 a
i еtt stort pflgiеndе
forskningsprojеkt
i Uppsala.
Sfl smflningom
Ьoтjadе
man oсksfl
studеra
sprflkеts
soсiala
variation
i tal, dvs
huт olika
soсiala gTuppеЦ

kvirrnor
rеspеktivе
mdn oсh
ung-
domar
anvindеr
sprAkеt
pfl
olika
sltt.
Dеnna sеnarе grеn
kallas
naturligt
spriksoсiologi
е11еr
soсiolingvistik.
Inom
stilistikеn
studеras
vad
som kinnеtесknar
olika
rypеr
av
skrivna
tехtец
t ех poеsi
еllеr prosa,
bеtriffandе
еxеmpеlйs

oтdval,
sats-
oсh
mеningsbyggnad
oсh Ьildspтnk.
Еn sеnarе gтеn
som
oсks8"
studеrar
tеxtеr d"r
tехtlingvistikеn,
ddт
man
bl
a
forsokеr faststilla
hur gтammatiska
maтkorеr
skapaт
sammanhang
inom storrе
tехtav-
snitt.
Pfl Sеnarе
tid
har forskningеn
oсksfl
zignat sig flt studiеr
av
sprflk

i anvindning,
dеn
s k
pragmatikеn,
oсh
flodеt i olika
q,pеr
av
samta1'
s
k
diskursanфs.
Еftеrsom
spтf&proсеssandе
dr
еn mеntal
aktivitеt
har еn dеl
av
spтf&foгskningеn
undеr
dеn
sеnarе
dеlеn
av 1900-talеt oсksn
kom-
mit att
knytas salnman
rnеd psykologin,
dеn s k spri{<psykologin

еllеr psykolingvistikеn.
Dеt rnan
foтsokt
klarligga
iir bl a om
oсh
hur еnmdnniskas
sprf&hdngеr
sammanmеd
t еxhеnnеs
minnе oсh
upprтr;irksamhеt,
vad vi gor
ndr vi lisеr
oсh skтivеr
oсh
hur
й
lzir
oss
sprflk.
Rеsultatеn
av sidan
forskning
kan
givеtvis
ffl
bеtydеlsе
for
bl

a sprflkundетvisning.
For sprflkundеrvisningеn
kan dеt oсksA
vaтa virdеfullt
att vеta
vad
sorn
skiljеr olika
sprf&,
oсh dеn
inriktning
av sprflkvеtеnska-
pеn som
undеrsokеr
skillnadеr
oсh
likhеtеr
mеllan viirldеns
sprnk
kallas for
sprflktypologi.
Еш mfll ir
hlr bl a att
korпma
fram till vad
som ir
univеrsеllt
i
sprf&,
dvs vad

sorn
forеkommеr
i alla vd.rldеns
spтflk.
Еn sfldan
kartliiggning
kan'
liksorn
nеurolingvistikеn,
oсksfl gе bidrag
till fбrstflеlsеn
for hur dеn
miinsk1iga
hjirnan
han-
tеrar
sprflk.
Att studетa
spтflk
zir alltsfl еn
brеd vеrksamhеt.
ForskningsoЬjеk.
tеt zir ozindligt
oсh
infallsvinklaтna
otaliga,
mеn alla
dе olika grе-
narna
limnar

sina bidrag
till еn
hеlhеtsbild.
Lika
litе
som
sprfkеt ir
еtt firdigt
systеm
ir sprf&bеskrivningеn
еn fullbordad
vеtеnskap.
Мirrniskan
forzindrar vzirldеn
oсh
ddrfor
oсksi sitt
sprЁLk, oсh
sprf&-
20
FeIet
med vёrlden
сir
ott de dummo
сir sа
fudrsёkro
-
oсh
de kloko
sd fullo

ovtvivel,
(B.
Russеl)
vеtarцa
utvесklar
kontinuеrligt
kunskapеn
Om
sprekеt.
Меn
myсkеt
finns
kvar
att
utforska
oсh
bеskriva.
1.5.2'
MЁngа grammаtikmodeller
oсksi
inom
dеn
gтеn
som
utforskar
dеt
gramтnatiska
systеmеt
har
dеt

funnits
oсh fiшs
mflnga
angтеppsszitt,
vilkеt
har
rеsultеrat
i
olika
skolor
еllеr
шodеllеr
mеd
skilda
mfll
oсh
analysmеtodеr.
Fёr
att
gе
bakgrundеn
till
sеnarе
tids
gтammatiska
bеskrivningar
foljеr
hdт
еn
ovеrsiktlig

prеsеntation
av nД"gтa
skolor
soш
satt
sina
spir i
modеrn
sprflkbеskriт,ming.
Dеn
traditionеlla
grarrrmatikеn'
som
ofta
ir
dеn
gтammatik
som
liggеr
till
gтund for
sprДkundеrvisning,
dr
еn
varkеn
fullsttindig
еllеr
systеmatisk
bеskrivning
av sprAk.

Undеr
1900-talеt
har
dеt
ddr-
for
gjorts
mД.nga
olika
forsok
till
utforligarе
oсh
mеr
stringеnta
Ьеskтivningar.
Еn
vilkiцd
utforskarе
av
svеnskan
oсh dе
ovriga
nordiska
sprA-
kеn
var
Adolf
Norееn
som

Ьl a
skrеv
dеt
stora
vеrkеt
VЁrt
spтflk
i
nio
band
(1903_1923),
av
йlka
spесiеllt
band
V innеhflllеr
iakttagеl-
sеr oсh
tankar
av intrеssе
fбr
еn
grammatik
som
dеnna.
IJndеr
dеn
fбrra
dеlеn
av 1900-talеt

uppstod
som
rеaktion
rnot
dеn
historiska
sprikforskningеn
olika
struktцralistiska
skolor
som
pтd-glas
av
synеn
pЁ
spтfk
som
sammanhingandе
systеm
av strukturеr
Upphovsman
var fransmannеn
Fеrdinand
dе
Saussurе,
som
Ьl
a
dеladе
in

sprЁkеt
i la
languе
oсh la
parolе,
dziт
la languе
grovt
kan
sigas
svara
rrrot
systепrеt
oсh la
paтolе rnot
anvindningеn.
Viilkiinda
inom еuropеisk
strukturalism
d.r dеn
s k Pragskolan
mеd
Roman
Jakobson)
som
haft
Ьеtydеlsе
for
bl a fonologins
utvесkling,

oсhJan
Firbas
oсh Vilёm
Mathеsius.
Dе
tvД.
sеnarе
fбr-
soktе
bygga
sin
analys
pfl
satslеdеns
tyngd
i iцfoтmationsstrukturеn
еtt
s k funktionеllt
satspеrspеktiv.
Oсksn i
Danmark
fanns
undеr
forsta
hdlftеn
av
1900-talеt
fram
stflеndе
sprikforskarе'

tеx
ottoJеspетsеn,
Louis
Hjеlmslеv
oсh
Paul
Didеriсhsеn.
Dеn
sеnarе
utvесkladе
dеn
s k
positionsgram-
matikеn,
soln
tar
fasta
pfl
lеdеns
linjiira
ordning
i
dе
nordiska
sprД-
kеn.
Satsеr
oсh mеningar
plaсеras
еnligt

dеnna
modеll
in
i
olika
sсhеman
som
d.r konstrrrеradе
еftеr
dеssa
sprЁ"ks
normalmonstеr
for
ordfoldеn,
dvs
еtt hu'u'цdsatssсhеma
oсh
еtt Ьisatssсhеma
(sе
йdarе
kap
7).
Till
dеn
amеrikanska
strukturalismеn
rd-knas
t еx
Lеonaтd
oM sPRAK

oсH
сRAMMAтtк
2l
Bloomfrеld, vars
bоk
Languagе
(1933)
blеv grunden
for
utvесklan-
dеt av
nya
rrrеtodеr Ьl a
foт att studеra
indiansprflkеn. lJr
amеri-
kansk strukturalism
hdтrот oсksД.
olika t}pеr
av frasstrцkturgram-
matik, dzir sprikеts
satsеr
analysеras
i frasец dvs samhoriga
ord,
som har
namn еftеr sitt
hul.udord,
t ех NP
(Nominal

Phrasе) еllеr
mеd andra
namn nominalfras
е1lеr suЬstantivfтas
(sе
vidarе
kap 6).
Dеssa frasеr anvinds
sеdan
for att skriva
rеglеr
fбr hur satsеr bygg',
t ех S
Э
NP + VP,
dvs еn sats
ЬеstД"т av
еn nominalfras oсh
еn vеrb-
fras. Oсksfl
frasеrna bеskrivs
pe
motsvarandе
sitt:
\?
Э
V+ NP'
dvs еn vеrbfras
Ьеstflr av
еtt vетЬ oсh

еn nominalfras.
Еtt
vanligt
sitt
att flskfldliggбra
strukturеrna
hd.r dr gеnom
anvlndandе av s
k trid-
diagram,
t
ех:
NP
"'
i
\_,
artikеl
adjеktiv
suЬstarrtiv
Dеn sеnаstе
jlmеn
\?
vеrЬ
adjеktiv suЬstantiv
gиrdr
slor
su(е
}ут 1957 oсh
1965 kom
Noam Chomskys

boсkеr Syntaсtiс
Struс-
turеs
rеspеktivе Aspесts
of thе
lГhеory of Synta:<,
vilka oсksfl dеlvis
vilar pfl
strukturalistisk
gтund.
Dе blеv
upphov till nflgot
liknandе
еn rеvolution
inom sprflkvеtеnskapеn
осh
1еddе till еtt kraftigt okat
intrеssе for grammatikfoтsknrng.
Chomsky
utvесklar dir еn gеnе-
rativ transformationsgrammatik
som i hog gтad
kom
att pflvеrka
gramrnatikforskningеn
undеr nЁgтa
dесеnniеr. Numетa
finns dеn i
Ё'tskilliga
tappningaц

dvеn om
dеt irrlеdandе
ovеrviildigandе
intrеs-
sеt vdl
fflт szigas ha avklingat.
Dеt mеst
kinnеtесknandе
for Chomskys
sprf&tеori Ar s1.rrеn pl
sprik som
еn uppsiitсning
rеg1ет som
alstraт
(gеnететar)
sprik. Kom-
pliсеradе
satsеr oсh
mеningar
sеs som
forAndringar av еnkla bas-
satsеЦ
s k transformationеr.
\riktiga bеgтеpp
iir hiir oсksД.
сompе-
tеnсе,
dvs sprf&Ьrukarеns
ilrте
gтammatik,

oсh pеrformanсе,
dvs
sprfkеt
i
anvindning.
Dеt
yttеrsta
mЁlеt for dеnna spr1kbеskrivning
dr att finna univеrsеlla
prinфеr
for virldеns sprflk.
Еn
annan
viktig hypotеs som
Chomsky
fordе fram var dеn om
minniskans
mеdfiidda
sprikfiirmiga.
Еftеrsom rеdan 3_4-
Ётingar
norrnalt
klarar att tillimpa
mеrpartеn av dе abstrakta
s),n-
taktiska
rеglеrna'
antas barn
vara
forprogтammеradе att

lzira sig
22
Kunskop gdr
fromdt
stegvis
och inte
med
storo sprdng.
(TB.
MocouIoу)
sprf&.
Vilkеt
sprflk
Ьarnеt
faktiskt
lаir
sig
d"r Ьеroеndе
av
d.еn
omgi-
vandе
sprikmilon.
Нypotеsеn
om dеn
mеdfodda
sprikformflgan
lеddе
oсksЁ
till myсkеn

barnsprЁks-
oсh
sprikinliirningsforsk-
ning
inom
sAvzil
lingvistikеn
som
psykologin.
Еtt
forsok
att hantеra
problеmеn
mеd
dе
gтarшnatiska
formеrnas
undеrliggandе
bеtydеlsе
d"r kasusgrammatikеn,
d.d"r
man
undеrso-
kеr
oсh
katеgorisеrar
vilka
rollеr
olika
satslеd

rеprеsеntеrar:
Vеm
gor nflgot? (agеntеn)'
Vad lеdеr
dеt till? (rеsultatеt),
Nir skеr
dеt?
(tidеn)
osv.
Andra
gтammaсiska
rnodеllеr
dт dеpеnd.сnsgrammati-
kеn
oсh
valсnsgrammatikеn
йlka
tar
sin utgД.ngspunkt
i Ьl
a
vilkz.
komplеmеnt
som
kan
forеkorтшa
vid fтamfor
allt
olika
vеrb'

Intrеssеt
for
grammatikforskning
variеrar
ovеr
tidеn,
mеn
dе
modеllеr
som nd"mns
hdr
iir nЁ"gra
av
dеm
som
undеr
1900-ta]еt
haft
еn
viss
gеnorrrslagskraft
oсh
pi
еtt
еllеr
annat
satt
avsatt
spЁ.r i
dеn

framtida
foгskninsеn.
|.5.2.|.
om
syften
oсh mеtodеr
Gеmеnsamt
for
dе
olika forskningsinriktningaТna
ir
att man
vill
komrrra
fram
till
еn
sammanhingandе
tеori
om
еtt
еllеr
flеra
spтflk.
For
att nД-
dеtta
mfll
Ьеhovs
еn kartliggning

av
dе
sprikliga
еnhеtеr.
nas
Ьеtydеlsе'
funktion
oсh anvindningsomrЁ'dе.
Mеd
tlj;ilp
av
dylik
kunskap
forsбkеr
man
konstruеra
mod.еllеr
som
ska
mojlig-
gora
gеnеralisеringaц
sД" att
man
kan formulеra
rеglеr
for
sprik
oсh
spтikanvzindning.

Еtt
sitt kan
hdr
vara
att tеsta
sprikеt
laЬorativt
for
att
komma
At
dе undеrliggandе
теglеrna.
For
att
prova
vad
som
d.r mojligt
oсh
ornojligt
kan
man
flytta
om, Ьyta
ut
еllеr
stryka
olika
lеd.

Vilkеn
ir
t ех
skillnadеn
mеllan
folandе
satsеr?
Ar
alla
aссеptaЬla?
om
intе.
varfбr?
Еtt
tidsrypiskt
skolехеmpеl:
(1З)
Dеn
mfllinriktadе
mеn
strеssadе
datakonsultеn
vill alltid
fira
sеmеstеr
pe еn
stor
oсh
Ьеkvim
sеgеlbit.

(14)
Alltid
vill
dеn mfllinriktadе
mеn
strеssandе
datakonsultеn
fira
sеmеstеr
pfl еn
stor
oсh
Ьеkvdm
sеgеlbflt.
(15)
Dеn
mfllinriktadе
vill
alltid
mеn
strеssadе
datakonsultеn
fira
sеmеstеr
pД" еn
stor
oсh
bеkvim
sеgеlbflt.
(16)

Pe
еn stoг
oсh
Ьеkvd.m
sеgеlbflt
йll
dеn
mЁlinriktadе
mеn
strеs-
sadе
datakonsultеn
alltid
fira
sеmеstеr.
oм spвiк
oсH
GRAMMAтtк
2l
Tolo
som en
bok.
(MoIiёre)
(17)
Еn
stoт oсh bеkvdm sеgеlbet vill dеn
milinriktadе
mеn strеssadе
datаkonsultеn
alltid

fiтa
sеmеstет pЁ
(18)
Dеn m1linriktadе mеn stТеssadе datakonsultеn
vill
fira
alltid
sеmеstеr
pe rn Stor oсh bеkviim sеgеlbflt.
Еtt
annat sЁtt att studеra spr1k kan Уaгa att samla in
autеntiskt
sprikmatеrial av nngot
spесiеllt slag oсh
i
dеnna insamladе tехt-
mingd, еn s k korpus,
soka
likhеtеr
oсh skillnadеr i fбrsбk
att
bеskriva oсh
foтklara
systеmеt. Еxеmpеl pfl insamling
av autеntiskt
sprflk iir dе datorin-lagda tеxtеr mеd romanеr
oсh tidningssprik
som
finns inom
Sprflkbankеn йd GotеЬoтgs univетsitеt. Dеssa haт

bl a
utgioIt еn dеl av undеrlagеt
vid
utarbеtandеt
av dеn nyutkomna
Svеnska
Akadеmiеns
gтammatik
(sе
йdaте nеdan).
Gеnom att
matr-
тialеt hЁт
iir
inkodat
i datorеr undеrldttas sбkningеn
av dе ord еllет
katеgoriеr
som
forskaтna
vill srudетa.
Viirt
att
pЁpеka
i
dеtta sammanhang iг oсksfl att dеt
spri'k som
oftast liggеr till
gтund
for

grammatikЬеskrir,тringar
d'r dеt skrivna
spтf&еt. Grammatikbеskri.rningar
utgflr oftast frfln n&gon
sorts
idе-
alsprflk mеd
vdlstrukrurетadе satsеr oсh mеningar. Rеdan
dеtta ir
doсk alltfoт kompliсеrat for
att
man
d.nnu ska ha kommit fram
till еn
fullstёndig
Ьеskтirming. oсh
vigеn
till mf,]еt
ir dnnu liingте for tal-
sprЁkеt.
Еftеrsorn
forutsiittningaтna for tal oсh skrift
tir sfl olika firrns
dеt stora skillnadеr осksn
grammatiskt.
Dеt taladе
spr1kеt ir
vid
j2iтnforеlsе
mеd

skriftеn Ьеrydligt mеr ostrukturеrat, fragmеntariskt
oсh tillf;illigt, dA
sammanhangеt ofta framgir av situationеn.
Dеt dr
dеssutom flyktigt oсh svflrfД.ngat
oсh
har
allmd,nt ld-grе status
d.n
skriftеn. A1lt dеtta har
gjort att talsprikеt som
grarnmatiskt systеm
dr si gott som outforskat, dvеn om intrеssеt har
vaknat pi sеnarе tid.
I nngon form arbеtaт alla
grammatikmodеllеr mеr
еllеr
mindrе
ехpliсit oсksi mеd olika nivflеr.
Nivflеrna
kan
vara dеls dеn fonolo-
giska'
morfologiska
osч dеls nivЁ.еrna
yta
oсh djup. Aш
ski{a mеl-
Iaлуta oсh djup innеbir
att spri-k uppfattas oсh Ьеskrivs

som sys-
tеm mеd
еn synlig/horbaт dеl, t ех ytstrukturеn,
oсh еn undеr- еllеr
bakomliggandе dеl, t ех djupstrukturеn, som dr еn abstrakt теprе-
sеntation av nflgon form av
bеtydеlsе (jiimfor dеn sеmiotiska triang-
еln
i
avsnitt
2'7'1.).
24
1.5.2.2-
Kdnner du
inte nomnen,
sd fёrsvinner oсksd
din kсjnnedom om sokerno-
(С.
von Linnё)
Det dr Iаttore
ott skrivo tio boлd filosofi
dn otttiIlёmpo
en
endo
grundsots
i
proktiken.
(L.
тolstoj)
om

grаmmаtik
oсh terminologi
Som framgflr
ovan kan otdrt
gra1n|n(ItihhaflетaЪetydе1sеr. Fбr
sprflk-
vеtarе innеbd-r
ordеt oftast
еn Ьеskrivning
av еtt spreks
struktuЦ
dvs еn sammanstdllning
av sprf&brukarnas
rеglеr
oсh prinфеr
for
hur
ord oсh uttryсk kan komЬinеras.
Dеnna
t}? av
grammatikЬе-
skrivning kallas
ofta dеskriptiv
grarnmatik
oсh avsеr att
Yara var-
dеringsfri. Mеn
ordеt
grа'mmаtih
anvd.nds

oсksi
om sprflkЬrukaтnas
irrnеЬoеndе kunskap
om systеmеt,
dvs varjе
spтflkbrukarеs
_
oftast
omеdvеtna
_
kunskap
om spтЁ"kеt, dеn infiiddе
talarеns (inrе)
grammatik.
Ordеt
grаlnmаtih
har
doсk tyvirr ofta
еn nеgativ klang
oсh foг-
knippas
av mflnga rnеd
tragglandе
skolundеrvisning
е11еr nflgon
t1p
av dogmatiskt
rеgеlsystеrтr
fastslagеt av
еn ovеrhеt'

som angеr
vad
soш er rd-tt еllеr fеl,
dvs еn norrnativ
grammatik.
oсh vеm теagе-
rar intе nеgativt
for kritik
mot dеt ерa
sprflkеt? Mеn
vad som
d'r
''grammatiskt
korrеkt,' i
svеnskan Ьеstims
yttеrst av
dе
infodda
talarna
oсh dеras sprf&liga
intuition oсh intе
av riksdag,
rеgеring
е11еr nflgon hбgте
makt.
SprЁkеt for;indras kontinuеrligt
i
takt mеd samhdllsutvесklingеn'
oсh suссеssivt
drrdras oсksД' rеglетna

i sprAkbrukarnas
inrе
gramma-
tik. Ntir dеssa nya теglеr
har
blivit еtablеradе hos
tilhnсkligt mfl,nga
talarе,
forindras
oftast oсksЁ.
,'normеn,'
oсh si
smД"ningom
oсksЁ"
sprxkbеskrivningеn.
Dеn sеnarе
tordе alltid
vara dеt som
d"ndras
sist. Intе hеllеr
grammatikЬoksforfattarе
bеstЁmmеr
alltsД. nflgra
normеr
for sprikеt.
Sannolikt iir dе tzimligеn
mеdvеtna
sprflkbru-
karе, mеn fтamstdllningеn
i

еn gтammatikbok
dт ingеnting
arrnat zin
еn av
flеra
mojliga tolkningar
av
еtt
komplехt
systеm
gjord
vid еn
viss tidpunkt.
Nd'т man dеlar in
еtt sprЁk i olika katеgoтiеr
-
lika
viil som
vid
indеlning
av andra lеvandе
organismеr
-
zir
dеt som nimns
ovan
ibland svflтt
att dra nД"gra skarpa
gтinsеr mеllan
dе katеgoriеr

man
vdljеr
for
sin indеlrring. Dеtta
irurеbiir att
olika gтammatikеr
kan dra
gтДrrsеrna ni.got
olika oсh oсksfl
viilja sin tеrmЬologi.
Aт t ех аlфаssаrl
еtt vеrb еllеr еtt adjеktiv?
Еn tеlТn) t eхpаrtiklаr,
karr
gеs olika irrrrеhйll,
oсh еtt oсh samma sprflkliga
fеnomеn kan
bеtесknas mеd
olika tеr-
mеr i
olika sprЁkЬеskrivningar,
t ex
prеdihаtфl|лаd,
/
prеdihаtio.
Аvgo-
rarrdе for
rеsultatеt dт
vilka kritеriеr man
bеstаmt ska

vara grundliig-
gandе.
Yttетligarе
еn orsаk till
skillnadеr mеllan
olika gтammatikbе-
skrivningar kan
vara hur myсkеt
bеskrir'тringеn har forеnklats.
oм spкiк
oсH сRAM|\ЛAтlк
25